Kapitel 17 (forts 3).

- Första inlägget -

Jag trasslar återigen med headsetet innan jag kopplar in mig, trots att det dyker upp ilskna meddelanden från samtalsövervakningen på skärmen.

”Jaja, för HELVETE!” ropar jag högt åt de sura meddelandena. ”Jag SKAA!” säger jag frustrerat och trasslar med det förbannade helvetes djävla headsetet. Vad är det med kablar och rep egentligen? Jag är säker på att om man la ut hundra meter kabel rakt, platt och osnurrat på ett golv i en hangar eller något och sedan gick på lunch skulle det fan vara en enda stor knut i en boll mitt på golvet när man kom tillbaka. Så lyckas jag till slut få ordning på allt och kopplar in mig. Genast ringer det en ilsken signal och jag svarar.

”TeleNet24s Internetsupport, det är Mats.”

”Ja, hallå, fasligt vad länge man får vänta i kö hos er!” gnäller något halvgubbkräk fram.

”Ja, det är många som ringer idag, vi gör så gott vi kan…” börjar jag standardursäkten, men hinner inte långt innan han avbryter mig.

”Jaja, nog om det. Mitt bredband har slutat fungera.”

”Okej, när fungerade det sist?” säger jag.

”Tidigare idag.“

”Okej…” börjar jag.

”Säg inte så mycket okej, lös problemet istället!” fräser han surt.

”O… Javisst. Hur lyser lamporna på ditt ADSL-modem?” vafan är det här för miffo?

”Vänta lite ska jag kolla…” han försvinner en liten stund och jag kan höra hur han bökar runt under ett skrivbord och svär när han slår något, förmodligen huvudet, i en möbel. Jag ler lite skadeglatt där jag sitter. Somliga straffar vår herre med detsamma, verkar det som.

”Ja, hallå? LAN, Link och SYS lyser.”

”Det är bra, det betyder att modemet funkar, har kontakt med nätet och med din dator.” säger jag.

”Ja, det förstår jag. Jag är inte helt bakom flötet, trots att du behandlar mig så!” säger han tillbaka med viss skärpa i rösten. Vad nu då? Jag var ju inte ens nedlåtande.

”Jag skulle vilja kolla vilken IP-adress du har…” säger jag och förbereder mig för instruktioinerna.

”Hhundranittiotvå punkt hundrasextioåtta punkt ett punkt hundraett.” Om han fixar att få fram det själv är han nog inte helt bakom flötet, onekligen. Det skiljer honom från nittiofem procent av de som ringer in.

”Okej…”

”Inget djävla okejande!” ryter han till.

”Förlåt!” häver jag ur mig reflexmässigt, som det konflikträdda kräk jag är.

”Ja, det är i alla fall den IP-adress du ska ha av modemet. Och jag kan pinga ditt modem härifrån…”

”Ja, du får väl göra en felanmälan, det går signal med inga paket.” säger han överlägset.

”Har du gjort någonting på din dator?”

”Jag har inte gjort någonting som kan påverka uppkopplingen.”

”Ja, men har du gjort någonting?” envisas jag. De brukar ha gjort något. De har alltid gjort något. Kunden har alltid fel tills motsatsen bevisats av en fanfar framförd med silvertrumpeter av en änglakör direkt från himlen. Och till och med då är det tveksamt.

”Jag har installerat en ny brandvägg.”

”Kan du testa att avinstallera den?” säger jag trött och gnider mina bultande tinningar.

”Jag har redan testat att avaktivera den!” får jag tillbakafräst.

”Många brandväggar behåller ett visst skydd även om man avaktiverar dem, du måste avinstallera helt för att kunna vara på den säkra sidan…”

”Det ska väl ändå inte behövas!” säger han irriterat.

”Jag är rädd att jag inte kan göra en felanmälan om vi inte testat det först…” säger jag.

”Kallar du mig dum?!” häver han ur sig, än mer irriterad.

”Nejdå, men jag måste som sagt be dig avinstallera…” jag blir förstås avbruten igen.

”Fyfan, ni sitter där med era manus om vad som ska gås igenom innan man får komma fram till någon som kan något överhuvudtaget, oavsett hur mycket man kan eller vad problemet är. Inkompetenta kunskapslösa djävla idioter är vad ni är. Jag kan konfigurera en mjukvarubrandvägg korrekt! Men visst, jag avinstallerar nu, så får vi det ur världen och du kan felanmäla till en tekniker.”

”Bra, du kanske kan ringa tillbaka när…” försöker jag halvdesperat.

”Ånej, jag fick vänta hur djävla länge som helst i kö, du får snällt vänta på mig, jag tänker inte sitta i den kön igen!” säger han nedlåtande. Så lätt skulle det inte bli alltså. Inte för att jag väntat mig det, men vid det här laget har jag redan ett surt meddelande från samtalsövervakningen om att jag måste avsluta samtalet, det är ju kö.

”Visst, jag hänger kvar.” säger jag med en suck och börjar slösurfa lite, sittandes med hakan i en handflata och med huvudvärken molande och med kallsvett längs min feta och håriga rygg.

”Sådärja, nu är den avinstallerad, nu ska vi se att det inte funkar!” säger han och jag hör klickande på musen.

”Uhm…” hörs det.

”Funkar det?” säger jag.

”Eh… Ja, det gör det visst.” säger han fåraktigt. Jag hoppas verkligen att han känner sig dum nu, efter vad han hävt ur sig.

”Ja, när datorn får IP-adress och modemet har kontakt med nätet är det sällan själva uppkopplingen det är fel på, eller nätverkskortet. Datorn har kontakt, men får inte paket, då kollar man brandväggen först. Det verkar som den har blockat Internettrafiken för dig. Kolla så port 80 är öppen när du installerar den igen.” säger jag så vänligt jag kan. En liten, liten triumf till en småsint människa.

”Eh… Ja, tack i alla fall.” säger han och lägger på. Ingen ursäkt, men han sa i alla fall tack. Det är mer än de flesta gör.

- Nästa inlägg -