Kapitel 18 (forts 3).

- Första inlägget -

Med ny stuns i stegen kliver jag tillbaka till backofficesalen. Väl där får jag gå igenom ord för ord vad som sades och vad som hände under ivriga ryggdunkningar och lyckönskningar. Det visar sig att Erik och Peter redan fått tjänster när jag var sjukskriven. Andersson ler brett och tycker att äntligen, äntligen blir det bra, nu blir det ordning och reda på mailen och så vidare. Det är underligt hur positiv han kan bli bara något litet går hans väg. Vi andra tror det när vi ser det, men han är schysst och kämpar för oss, så vi låter honom vara glad och jobbar vidare med mailen.

”Kolla!” utropar plötsligt Erik.

”Va?” får han ointresserat från Peter.

”In på ams.se, det ligger en annons ute från Contactcentret!”

”Va?” hörs det ur tre strupar och det knappras plötsligt intensivt på tangentborden.

”Jorå, under teknik.” säger Erik och nickar menande. ”Kvalificerade spännande tjänster. Vadå kvalificerade? En genomsnittsapa hade kunnat göra det vi gör. Och det enda som är spännande med våra jobb är att vänta på nästa sabotage från ledningen. Hur ska de djävlas med oss nästa gång, oh be still my heart!” säger Erik och tar sig för hjärtat i spelad upphetsning till allmän förtjusning.

”Jamen det här då?” säger Peter och skrattar. ”Du får jobba på ett expansivt, innovativt företag med några av Sveriges starkaste varumärken. Vi har högt i tak, är ett härligt gäng och håller till i toppmoderna lokaler mitt i centrum. Nu har Fisk-Peder låtit adjektiven flöda ur ordboken så den glöder!”

”Varför skriver de så? Det är ju så lite sant det kan bli?” säger Erik och skakar leendes på huvudet.

”Skulle man kunna få hit folk med sanningen?” svarar Andersson med en blandning mellan ett flin och en grimas.

”Det verkar vara någon slags regel. Ju sämre det är, desto större behov att påpeka hur bra det är.” säger jag med en nick. ”Vi lever i Konungariket Sverige, inte Fria Demokratiska Konstitutionella Konungariket Sverige. Jämför Demokratiska Republiken Kongo, Folkrepubliken Kina eller Tyska Demokratiska Republiken – DDR.”

”Haha, vi jobbar på DDR!” säger Erik förtjust och börjar humma falskt på Sovjetiska nationalsången.

”Vice VD är Erich Honecker och Samtalsövervakningen är STASI då.” säger Peter och skrattar. ”Det måste jag fan lägga upp på intranätet.

”Olga måste vara myndigheten för femårsplanens genomförande. Fin statistik, men egentligen har man producerat två spikar å tvåhundra ton var, när man presenterar resultatet på fyrahundra ton spik.” fortsätter jag och skrattar.

”Men vad är jag då?” kvider Andersson fram mellan skrattsalvorna.

”Du är den lite småförsupna och ganska sympatiska enmansdelegationen från Sovjetiska kommunistpartiets vänskapsavdelning, Anderssonov!” skrattar Peter och slår med handflatan i skivbordsytan så det smäller. ”Jag ska fanimig ta med min röda fana imorgon.” deklerar han till slut och reser sig.

Vafan? Är klockan redan fem? Ja, tiden går fort när man har roligt.

”Jag kommer in efter lunch imorgon, Andersson.” säger jag. ”Ska på fackutbildning på folkets hus.” lägger jag till när han ser förvirrat på mig.

”Ja, lär dig något och rensa upp i Fjollträsket!” säger Andersson med en vink när jag går hem.

- Nästa inlägg (tack för alla kommentarer!) -